På denna sida finns citat från Skolverket och länkar till direkta källor (Skolverket).
Använd alltid de direkta källorna om du utför betygsättning!
Tydlig film till elever: Vad ska läraren sätta betyg på?
Skolverkets informationsfilm:
Hur sätter lärare betyg?
Viktiga delar som filmen tar upp.
Viss omformulering har gjorts av mig. För direkt källa i skrift, använd kommentarsmaterialet längre ned.
- Läraren gör en sammantagen bedömning av hur väl du uppfyller kursens betygskriterier i slutet av kursen.
- Betygskriterierna ska sättas i relation till det centrala innehåll som kursen behandlar.
- ”Betyget ska avspegla det du kan just i slutet av kursen” och ”sena bedömningsunderlag ska väga tyngre än tidiga”.
Detta innebär flera saker:
- Om du har mycket starkare kunskaper inom ett betygskriterium i slutet av kursen spelar det ingen roll om du var mer osäker på det i början.
- Du behöver också behålla dina kunskaper som du tillägnat dig i början av kursen, för om dessa testas igen så väger det senare bedömningsunderlaget tyngre (se texten från kommentarsmaterialet längre ned).
- För betyget E måste samtliga betygskriterier för E vara uppfyllda.
- Samtliga betygskriterier för en viss nivå (högre än E) behöver inte alltid vara uppfyllda för att få ett visst betyg. Visade kunskaper inom något område som läraren bedömer som viktigt kan kompensera för svagheter inom något område.
- I den sammantagna bedömningen ska nationella provet särskilt beaktas, alltså väga extra tungt. Det ska dock inte ensamt avgöra ditt betyg.
Kommentarsmaterial från Skolverket med tydliga exempel
Skolverkets kommentarsmaterial om betyg och prövning.
Betyg och prövning – kommentarer till Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning
Klicka på knappen ”Ladda ner som PDF”.
Några utvalda citat om betygskriterier och hur olika betygsunderlag kan viktas olika.
Om betygskriterier och betygsskalan (s. 37 i dokumentet).
”Det finns betygskriterier för betygsstegen A, B, C, D och E. Inom komvux på
grundläggande nivå, som särskild utbildning på grundläggande nivå samt i
svenska för invandrare används en förenklad betygsskala där det enbart finns
betygskriterier för betyget Godkänt.
Betygskriterierna uttrycker kännetecken på kunskaper i tre steg E, C och A.
Med stöd av kriterierna avgör läraren vilket betyg på skalan som bäst motsvarar
elevens kunskaper – från underkända (F), via godtagbara (E), över goda (C) till
utmärkta (A). För betyget E och betyget Godkänt måste elevens kunskaper
motsvara samtliga delar av betygskriterierna för betyget E respektive Godkänt.
En förutsättning för att betygen D–A ska komma i fråga är att elevens kunskaper
motsvarar samtliga delar av betygskriterierna för E. För betygen C respektive
A behöver elevens kunskaper inte motsvara samtliga delar i betygskriterierna,
utan läraren sätter det betyg som sammantaget bäst motsvarar elevens kunskaper.
Betygen B respektive D sätts om läraren bedömer att elevens kunskaper
sammantaget bäst motsvarar en nivå på betygsskalan mellan betygen A och
C respektive C och E.”
Analysera underlag (s. 37 i dokumentet)
”Vid betygssättningen ska läraren analysera de underlag som finns tillgängliga för att sätta det betyg som bäst motsvarar nivån på elevens kunskaper i slutet av en termin eller en kurs. De underlag som är relevanta vid en jämförelse med betygskriterierna utgör lärarens betygsunderlag. Däremot inkluderas inte sent inkomna underlag, som läraren inte haft tid att värdera på ett tillförlitligt sätt, eller äldre underlag som läraren bedömer inte ger en tillförlitlig bild av elevens kunskaper vid slutet av terminen eller kursen.
Olika delar av betygsunderlaget kan av flera anledningar tillmätas olika vikt vid betygssättningen. Någonting som kan förstärka relevansen kan vara om ett underlag är nyare och därmed ger en bättre bild av elevens kunskaper vid betygssättningstillfället, jämfört med ett äldre underlag. […]”
Om nationella provets vikt (annan rubrik, s. 41 i dokumentet)
”Vid betygssättningen kan resultatet på ett nationellt prov aldrig vara det enda underlaget, men det går inte att bortse från resultatet om det inte finns särskilda skäl för det. Även om resultat från ett nationellt prov har större betydelse än andra enskilda underlag när läraren värderar underlagens relevans kan det betyg som den enskilde eleven får skilja sig från provbetyget. Läraren bör samråda med kollegor när det finns tveksamheter om hur en elevs resultat på ett nationellt prov särskilt ska beaktas vid betygssättningen. […]”