Tips: Ibland kan du behöva förenkla uttrycket först. Om exempelvis x står framför bråkstrecket behöver du multiplicera in det med termerna i täljaren innan du börjar derivera.
Exempeluppgifterna skiljer sig åt så det kan vara värt att se fler än en genomgång. Kanske kan du pausa i genomgångarna och räkna uppgifterna själv först?
Sammanfattande genomgång med exempeluppgifter som berättar om skillnaden mellan ändringskvot och derivata
Vad beskriver lutningen och vilken enhet får svaret?
Tillämpningsuppgifter: Vad beskriver lutningen (derivatan) och vad är det vi räknar ut? Vilken enhet får svaret?
Förståelse för tangentens lutning och varför vi väljer två punkter
Detta klipp är till för att du ska få förståelse för att tangentens lutning kan uppskattas om man beräknar lutningen mellan två punkter som är ytterst nära varandra.
Uppgifter från tidigare nationella prov:
Klicka på en uppgift för att se en videoförklaring till den!
Löses utan digitala hjälpmedel.Från VT 2013 (Matematik 3b eller 3c)
Löses utan digitala hjälpmedel.Från VT 2014 (Matematik 3b och 3c)
Löses utan digitala hjälpmedel.Från VT 2013 (Matematik 3b eller 3c)
Löses utan digitala hjälpmedel.Från VT 2014 (Matematik 3b)
Från VT 2011 (Tidigare kursen Matematik C, vilket gör att poängmarkeringen ser annorlunda ut). Videoförklaringen är gjord av min tidigare kollega David Johansson.
Löses utan digitala hjälpmedel.Från VT 2014 (Matematik 3c)
Från VT 2013 (Matematik 3b eller 3c)
Löses utan digitala hjälpmedel.Från HT 2013 (Matematik 3b och 3c)
Ändringskvot Δy / Δx - lutning på en sekant - genomsnittlig förändringshastighet.
– Skillnad mellan sekant och tangent
– Hur du beräknar sekantens lutning och vad den innebär.
– Repetition av formeln k= Δy / Δx (kallas här ändringskvot)
– Vilken enhet har sekantens lutning?
Liknande genomgångar
FÖRÄNDRINGSHASTIGHETER med fokus på ändringskvot (genomsnittlig förändringshastighet).
Sammanfattande genomgång som berättar om skillnaden mellan ändringskvot och derivata
Uppgifter från tidigare nationella prov:
Klicka på en uppgift för att se en videoförklaring till den!
Från VT 2013 (Matematik 3b eller 3c)
Från VT 2014 (Matematik 3b och 3c)
a-uppgiften handlar om detta område.
Från VT 2011 (Tidigare kursen Matematik C, vilket gör att poängmarkeringen ser annorlunda ut). Videoförklaringen är gjord av min tidigare kollega David Johansson.
Grafen till en polynomfunktion, samt hur man skriver funktionen om man ser grafen
Grafen till en polynomfunktion
- Hur många gånger vänder grafen? - Hur många nollställen kan funktionen ha? - Åt vilket håll "avslutar" grafen? - Vad är en dubbelrot eller trippelrot?
Antal reella nollställen: – Förstagradsfunktion (linjär funktion): 0 eller 1 nollställe. – Andragradsfunktion: 0, 1 eller 2 nollställen. – Tredjegradsfunktion: 1, 2 eller 3 nollställen. – Fjärdegradsfunktion: 0, 1, 2, 3 eller 4 nollställen.
Faktorform och nollställen
Att skriva funktionen till en graf, med hjälp av faktorform
Om du ser grafen till en polynomfunktion och får i uppgift att bestämma funktionen så kan du använda dig av faktorform.
Liknande genomgång med andra exempel
Enklare genomgång som tar upp mer allmänt om utvecklad form och faktorform
Nollställena syns direkt om polynomet/funktionen är faktoriserat!
Tydlig sammanfattning: FAKTORFORM, NOLLSTÄLLEN, SKRIVA FUNKTIONEN TILL EN GRAF samt DUBBELROT